Finländska hushåll har en exceptionellt låg skuldsättning när man förutom skulder beaktar också finansiella tillgångar. Svenskarna har en ännu lägre skuldsättning än finländarna när man använder samma mätare.  Det är viktigt att studera skulder och skuldhållbarhet från olika perspektiv, inte enbart genom en indikator.
Den allmänt använda bruttoskuldkvoten för hushåll, nu 118 procent, beräknas genom att dividera den totala skulden med disponibla inkomster. Genom att dra av de finansiella tillgångarna från skulden får man nettoskuldkvoten. Nettoskuldkvoten har stärkts stabilt under ca 15 år och uppgår enligt den senaste statistiken till -82 procent. Den negativa siffran betyder att tillgångarna överskrider skulderna.

Jag har inkluderat insättningar, direkta aktier, fonder och livförsäkringsbesparingar i de finansiella tillgångarna. De svenska siffrorna innehåller inte pensionsbesparingar som stör jämförelsen. Tillgångarna fungerar som hushållens buffert och inkomstkälla. Tillgångarna minskar de skuldrelaterade riskerna, dock under förutsättning att samma hushåll har skulder och tillgångar. Jag lämnade bort bostadstillgångarna från beräkningen, eftersom finansiella tillgångar är lättare att sälja och fungerar därför bättre som buffert.

Finländarnas finansiella tillgångar ökar snabbare än skulden

Finländska hushålls skulder har inte ökat alls under de senaste fyra åren. Vid utgången av 2022 uppgick skulderna till 175 miljarder och siffran är nu 173 miljarder. Däremot har de finansiella tillgångarna ökat under samma tidsperiod från 245 miljarder till 294 miljarder euro tack vare sparande och den gynnsamma marknadsutvecklingen. Skulderna och tillgångarna fördelas inte jämnt. I Finland har mindre än en tredjedel av bostadshushållen bolån. Det samma gäller tillgångarna som också fördelas ojämnt mellan hushållen.

Finansiella tillgångar vänder upp och ner på bilden av skuldsatta svenskar

Hushållen i vårt västra grannland Sverige är som bekant mer skuldsatta genom att de har längre bolån som i praktiken är eviga. Svenskarnas skuldkvot är 173 procent. När man från hushållens skulder drar av de finansiella tillgångarna blir svenskarna mindre skuldsatta än finländarna. På samma sätt som hos oss har de också mera finansiella tillgångar än skuld. Hushållens nettoskuldkvot mellan länderna är på det hela taget förbluffande likadan.
Statistiken berättar inte om nettoskuldkvoten är på samma nivå tack vare svenskarnas längre lån. Det är också många andra faktorer än skuldsättningen som påverkar hushållens tillgångar. Jämförelsen utgör emellertid en viktig påminnelse om hur tillgångarna påverkar hushållens skuldställning.

Ett längre bolån kan öka förmögenheten

Ett längre bolån gör det möjligt att öka de finansiella tillgångarna under förutsättning att de besparingar som man i och med en mindre amortering har kvar placeras och inte konsumeras. När räntor och eventuell avkastning inte beaktas är ett längre bolåns inverkan på nettoskulden neutral. Detta innebär att som motvikt till att lånet minskar långsammare ökar de finansiella tillgångarna snabbare.

Lasse Corin lasse.corin(at)aktia.fi

Trots att CSRD-rapporteringsskyldigheten slopats fortsätter Aktia rapporteringen enligt ESRS-standarderna tills vidare.

I och med att fältet för EU:s hållbarhetsrapportering ändras kommer många företag att omvärdera huruvida de bör fortsätta att rapportera i enlighet med direktivet om företagens hållbarhetsrapportering (CSRD). EU:s Omnibus I-direktiv, som trädde i kraft under våren, minskar avsevärt de obligatoriska CSRD-skyldigheterna i och med en avgränsning av tillämpningsområdet. I fortsättningen gäller rapporteringsskyldigheten EU-företag vars omsättning överstiger 450 miljoner euro och som sysselsätter över 1 000 personer.

Ändringen träder i kraft i bokföringslagen senare i år, men bestämmelserna kan tillämpas redan nu i rapporteringen för den räkenskapsperiod som inleddes 1.1.2026. För många bolag kan ändringen framstå som ett naturligt tillfälle att övergå till icke-standardiserad hållbarhetsrapportering.

Betoning på transparens och jämförbarhet

Aktia ser annorlunda på saken och fortsätter frivilligt att rapportera i enlighet med CSRD även i fortsättningen.

”Vi anser att det är viktigt särskilt för företag i finansbranschen att fortsätta rapportera enligt CSRD på frivillig och verifierad basis. Vi behöver själva jämförbara och verifierade hållbarhetsdata för att kunna svara på de ökande kraven på hållbarhet inom banksektorn”, säger hållbarhetsdirektör Niina Arkko.

Oberoende av om CSRD är obligatoriskt eller inte kommer placerare, finansiärer, kunder och andra intressentgrupper även i fortsättningen att kräva jämförbara hållbarhetsdata som är till nytta i beslutsfattandet. Kraven kan förändras, men förväntningarna på transparens och trovärdighet ändras inte.

Det är just verifieringen som gör den fortsatta CSRD-rapporteringen till en stark utmärkande faktor. I en tid då hållbarhetspåståenden granskas hårdare än någonsin kan verifierade uppgifter minska tolkningsutrymmet och stärka förtroendet. De ligger också i linje med de standarder som vi förväntar oss av de bolag som vi finansierar och placerar i.

”Under 2025 har vi utvecklat våra rapporteringsprocesser avsevärt och kan rapportera effektivt och i enlighet med ESRS-standarderna också i år. Utöver den årliga koncernrapporteringen rapporterar vi mycket om bland annat våra metoder för ansvarsfullt investerande och aktivt ägarskap samt om hur hållbara våra fonder är”, berättar Arkko.

Aktia tror att den fortsatta verifierade rapporteringen enligt CSRD kommer att öka placerarnas och kundernas förtroende för bolagets hållbarhet och förbättra jämförbarheten. Dessutom är rapporteringen en investering i Aktias konkurrenskraft på en marknad där transparens blir allt viktigare.