Pressmeddelande 

Aktia Bank Abp

18.6.2025 kl. 12.00

Enligt statistiken över finansräkenskaperna1, som Statistikcentralen publicerade i dag, förstärktes hushållens finansiella ställning under årets första kvartal. Skuldsättningsgraden (skulder i förhållande till inkomster) sjönk med 0,6 procentenheter. Hushållens finansiella tillgångar ökade med 1,7 miljarder och hushållens skulder uppgick till totalt 174 miljarder euro.  

"Nedgången i skuldsättningsgraden dvs. i praktiken den svaga låneefterfrågan, är ett tecken på hushållens försiktighet. Utsikterna framåt är minst sagt osäkra, eftersom det efter statistikperioden redan skett omvälvningar, till exempel handelskriget som USA inledde", säger Aktias chefsekonom Lasse Corin.

Dragkraft på placeringsmarknaden

Trots osäkerheten på marknaden var de finländska hushållen aktiva på placeringsmarknaden under årets första kvartal. Nettoköpen av börsnoterade aktier (skillnaden mellan sålda och köpta aktier) uppgick till 692 miljoner euro och motsvarande siffra för fonder var 668 miljoner euro. Under det föregående kvartalet uppgick nettoköpen av börsaktier till -168 miljoner euro.

"Finländarna har tydligen fått upp ögonen för fonder som placeringsobjekt. Nettoteckningar i placeringsfonder har varit positiva kontinuerligt sedan andra kvartalet 2020", konstaterar Corin.

1 Finlands officiella statistik (FOS): Finansräkenskaper, e-publikation. Referensperiod: 2025, 1. kvartal. ISSN=2954-0895. Helsingfors: Statistikcentralen Hänvisat: 18.6.2025. Åtkomstsätt: https://stat.fi/julkaisu/cm1kg1emz8z4i07w77zlkx2ef.

Pressmeddelande  
Aktia Bank Abp  
10.6.2025 kl. 8.00

I motsats till den allmänna uppfattningen, finns finländarnas förmögenhet inte bara i bostäder och svenskarnas i aktier, framgår det i Aktias färska bostadsförmögenhetsrapport.

”År 2023 fanns 53 procent av finländarnas och 51 procent av svenskarnas förmögenhet ”i väggarna”. Resten av förmögenheten bestod av finansiella tillgångar, till exempel insättningar och fondbesparingar”, säger Aktias chefsekonom Lasse Corin.

År 2023 var värdet på bostadsegendomen per medborgare 94 800 euro i Finland och 106 900 euro i Sverige. Enligt Corin har stigande bostadspriser gynnat svenskarna.

”Bostadspriserna har stigit klart snabbare i Sverige än i Finland. Sedan 2010 har bostadspriserna stigit med 79 procent i Sverige och med bara 8 procent i Finland.”

Det finns en mycket stark koppling mellan bostadsegendom och bostadsskuld. Av dem som bor i en ägarbostad i Finland har 70 procent skuld, medan motsvarande siffra i Sverige är 85 procent. Dessutom amorteras bolånen fortfarande klart mindre i Sverige, vilket gör det möjligt att ta ett större lån och köpa en mer värdefull bostad.  

Blicken från väggarna mot samhällsekonomins konkurrenskraft 

Det finns tydliga tecken på att värdeökningen på bostadsegendomen följer den ekonomiska utvecklingen. Den svenska ekonomin har som bekant utvecklats bättre än den finska, vilket innebär att hushållens inkomster ökar betydligt snabbare och att sparkvoten är mycket högre.  

”Den högre sparkvoten möjliggör placeringar i andra objekt, som fonder eller aktier. Samtidigt som ekonomin har ökat bostadsegendomen i Sverige har också hushållens övriga egendom ökat”, poängterar Corin.

Läs rapporten här: Aktias bostadsförmögenhetsrapport_06_25.pdf

I mars avtog ökningen av konsumentkreditstocken i Finland och stannade vid noll. Siffran är den svagaste i mäthistorien (eller den bästa, beroende på vem man frågar). År 2004 var tillväxttakten över 12 procent, och med tanke på den ekonomiska utvecklingen i början av millenniet har vi goda skäl att anta att ökningen av konsumentkrediter har varit lika långsam senast på 1990-talet.

Svag ekonomi tynger konsumenter

Konsumentkreditstocken omfattar olika konsumtionsrelaterade krediter och lån. Enligt Finlands Banks statistik uppgår konsumentkreditstocken till cirka 18 miljarder euro. Cirka 4,8 miljarder av beloppet är fordonskrediter, 8,1 miljarder andra konsumentkrediter och 4,7 miljarder konto- och kortkrediter. I mars ökade bara bilkreditstocken med 7,5 procent från året innan; övriga konsumentkrediter minskade med 4,8 procent och konto- och kortkrediter med 3,1 procent.
 

Det är föga förvånande att antalet lån som tas ut för konsumtion slutar växa, eftersom konsumentförtroendet i Finland är svagt. Värdet på indikatorn som beskriver förtroendet är -7,4, vilket är under långtidsmedelvärdet på -2,7. Samma osäkerhet återspeglas i sparkvoten. Under sista kvartalet i fjol var den finländska hushållssektorns sparkvot 4,4 procent. Sparkvoten har i allmänhet varit lika hög under recessioner. När arbetslöshetsgraden samtidigt stiger är det inte så konstigt att konsumtionskrediter inte lockar finländarna. Hela det ekonomiska klimatet uppmuntrar konsumenterna att vara försiktiga.

Det positiva kreditregistret påverkar också kreditstockens utveckling

I april i fjol, dvs. för ungefär ett år sedan, fick kreditgivarna tillgång till ett positivt kreditregister. I registret har man samlat uppgifter om finländska privatpersoners krediter. Det ger kreditgivarna en överblick över hurdana krediter som sökanden beviljats tidigare och kan således fatta bättre kreditbeslut.

Införandet av registret påverkar utvecklingen av kreditstocken. Om en persons kreditvärdighet har bedömts vara svag blir det svårare att få lån. En naturlig konsekvens av detta är att kreditstocken växer långsammare.

Antalet om betalningsanmärkningar ökar fortfarande

Antalet betalningsanmärkningar fortsätter att öka bland finländarna. Enligt Suomen Asiakastieto uppgick antalet anmärkningar till 373 000 under första kvartalet. Antalet har ökat stadigt i drygt ett år. Det svaga ekonomiska läget torde öka antalet betalningsanmärkningar, men i och med det positiva kreditregistret ökar antalet inledningsvis också eftersom överskuldsatta personer inte beviljas fler lån. Detta beror på att gamla skulder inte kan återbetalas med nya lån, vilket resulterar i en betalningsanmärkning. Till en början ökar antalet betalningsanmärkningar på grund av detta, men med tiden borde antalet minska när överskuldsättning blir svårare.

Lasse Corin lasse.corin(at)aktia.fi

Det sägs ofta att det svåraste är att börja. Att komma i gång med att placera i aktier är den lättaste biten. Det är betydligt svårare att placera regelbundet och kontinuerligt. Jag började själv placera under it-boomen 1999. Sedan dess har jag råkat ut för både uppgångar och fall. 

Starten sker i allmänhet i en stark marknad 

Ingen tidpunkt är fel för att börja placera i aktier. Den genomsnittliga avkastningen på aktiemarknaden över tid har legat kring 6–8 procent. En sådan avkastning kan nås om man äger aktier långsiktigt och gör regelbundna köp. Eftersom avkastningen utgörs av den genomsnittliga marknadsutvecklingen under år och årtionden, har starttidpunkten ingen större betydelse. 

Enligt min erfarenhet är det lätt att börja placera i aktier då marknaden är stark, dvs. vid en tidpunkt då aktiekurserna stiger. Det är lätt att ta beslutet att börja när det kryllar av berättelser om lyckade placeringar på sociala medier. Samtidigt ökar risken för att de första aktierna köps då marknadsvärderingen är hög. När marknaden väl vänder går de första placeringarna med rejäl förlust. Här börjar en av de svåraste faserna när det gäller placerande, där det krävs tålamod och framför allt tro på det egna handlandet hos placeraren. 

Genomsnittlig avkastning kräver kontinuerliga köp 

Efter att aktieplacerandet har börjat börjar en mer krävande fas, nämligen fortsatta, regelbundna aktieköp. Aktier ska köpas regelbundet och inom olika branscher. Det är lätt att börja aktiespara när det går bra, särskilt om marknaden fortsatt att växa efter det första köpet. Men den viktigaste regeln för placerande, dvs. regelbundenhet, innebär att placeringar oundvikligen också måste göras när marknaden är svag.  

Den bästa avkastningen uppnås under svåra tider 

Begreppet ”långsiktig genomsnittlig avkastning” förutsätter placerande under både goda och dåliga tider. I det senare av dessa finns en av de största utmaningarna inom aktieplacerande: det gäller att köpa aktier också när marknaden blinkar rött och aktiekurserna har sjunkit rejält. Historiskt sett vet vi att placeringar som gjorts under dåliga tider är de bästa på lång sikt. 

Det är alltså just i de tider då det är svårast att placera i aktier som det lönar sig att ha is i magen, följa en regelbunden placeringsplan och köpa aktier. Om man inte köper aktier under dåliga tider finns det en mycket stor risk för att den långsiktiga genomsnittliga avkastningen aldrig blir verklighet och att placeraren tvingas nöja sig med lägre avkastning. 

En diversifierad portfölj innehåller både bra och dåliga placeringar 

I en väl diversifierad portfölj finns det både bra och dåliga placeringar. Det här är helt normalt. Det finns inte många aktieplacerare som har träffat mitt i prick med alla sina placeringar. Om någon påstår det, ljuger de eller har så har de aldrig placerat i aktier. I värsta fall går placeringsobjektet i konkurs. Från senare tid minns vi till exempel Talvivaara och Credit Suisse. Om det första placeringsobjektet går i konkurs, krävs det att den nya placeraren är tuff nog att acceptera att detta är något helt normalt. 

Lasse Corin lasse.corin(at)aktia.fi

Aktia Bank Abp (”Aktia”) har producerat denna presentation för investerarnas bruk. Informationen är samlad från offentligt tillgängliga källor som Aktia anser vara tillförlitliga. Aktia ansvarar dock varken för riktigheten eller för fullständigheten av innehållet. Presentationen är till för att som ett hjälpmedel bland andra verktyg hjälpa investeraren att fatta beslut. Investerarens investeringsbeslut är i sista hand hans eget och det bör grunda sig på information och undersökningar som investeraren själv anser vara tillräckliga. Investeraren bör observera att det på marknaden kan ske snabba förändringar som påverkar uppgifterna i denna presentation. Aktias koncern- eller delägarbolag, samarbetspartners eller anställda vid nämnda bolag ansvarar varken för direkta eller indirekta förluster eller skador som förorsakas av användningen av denna presentation eller delar av den i investeringsverksamhet. Presentationens innehåll är riktat till den investerare som den presenterats för och skall ej ställas till någon annans förfogande. Kopiering eller citerande av denna presentation eller delar av den är förbjuden utan tillstånd av Aktia.

Investeringsverksamheten förknippas alltid med ekonomisk risk. Kunden ansvarar själv för de ekonomiska följderna av sina placeringsbeslut. Avkastning kan utebli och man kan t.o.m. förlora det investerade kapitalet. Kostnader för finansieringstjänsterna kan debiteras kunden oberoende av resultatet av placeringsverksamheten. Innan man fattar ett placeringsbeslut är det skäl att noggrant studera placeringsmarknaden och olika investeringsalternativ. Aktia ansvarar inte för att de angivna avkastningsantagandena förverkligas. De presenterade scenarierna är beräkningar av framtida resultat som bygger på tidigare uppgifter om hur värdet på denna investering varierat, och/eller gällande marknadsförhållanden, och är ingen exakt indikator. Investeringens utfall är beroende av marknadsutvecklingen och av hur länge du behåller investeringen. Informationen baserar sig på antaganden som utgår från den historiska avkastningen på olika finansierings-instrument men utgör ingen garanti för framtida utveckling av avkastning eller värde. Presentationen baserar sig inte på kundens personliga uppgifter och är inte avsedd som placeringsråd. Denna presentation är en del av Aktias marknadsföringsmaterial och har inte nödvändigt utformats enligt bestämmelserna för oberoende investeringsanalyser. De presenterade finansiella instrument omfattas inte av handelsbegränsningar som gäller investeringsanalyser. Kunden kan bli tvungen att betala även andra än via banken debiterade skatter och offentliga avgifter. Kunden skall vara medveten om att placeringar och placeringsegendom har skattepåföljder, vars ekonomiska effekter inte nödvändigtvis har iakttagits i denna presentation. Framtida resultatet omfattas av beskattning beroende på varje investerares personliga situation och som kan förändras i framtiden. Kunden bör själv skaffa nödvändig information angående skattepåföljder för sina placeringar och till dessa anknytande beslut.