Europeiska centralbanken förväntas höja sin styrränta vid sitt möte den 27.7.2023. Centralbanken anser att prisökningarna, dvs. inflationen, fortfarande är för snabba. En lättnad kan vara att vänta, eftersom många indikatorer talar för en mer varaktig minskning av inflationen.

Det värsta inflationstrycket börjar vara bakom oss

ECB:s uppgift är att hålla inflationen i euroområdet på omkring 2 procent på medellång sikt. Inflationen i euroområdet var i juni 5,5 procent vilket är klart över målsättningen. Om vi däremot ser på prisökningstakten under 2023 visar det sig att den totala inflationen ligger på samma nivå som 2018 och 2019 och att den underliggande inflationen (med undantag av energi och livsmedel) minskar betydligt.

Lättnaden i pristrycket syns också tydligt i producentpriserna. Producentprisindexet mäter delvis priserna på samma produkter som konsumentprisindexet, men först när produkterna lämnar fabriken (producenten).

En stor del av räntehöjningarnas konsekvenser har ännu inte realiserats

ECB började med räntehöjningarna i juli i fjol. Efter det har styrräntan stigit från 0,0 procent till 4,0 procent. Förändringen av styrräntan har historiskt sett aldrig varit så här snabb. Det här ger ECB en tilläggsutmaning.

Ränteuppgången bromsar inflationen med fördröjning. Endast en liten del av de räntehöjningar som redan har gjorts har vi sett effekten av. Så även om räntorna inte fortsätter höjas har ECB redan gjort dämpande räntehöjningar vars effekt vi ser först längre fram.   

Recessionen i bankfinansieringen försvagar ekonomin

Ränteuppgången har som väntat drabbat bankfinansieringen. Bankfinansieringens transaktioner (skillnaden mellan låneuttag och amorteringar) har sjunkit inom euroområdet i närheten av noll. Ändringen har varit betydande eftersom transaktionernas värde på månatlig nivå ännu i somras var över 70 miljarder på plus.

Avmattningen i bankernas kreditgivning minskar på bostadsaffärer, investeringar och konsumtionen. Det har alltså en negativ inverkan på den ekonomiska aktiviteten och därmed minskar det på pristrycket. Utlåningens tillbakagång förutspår alltså att inflationen kommer att sakta ner.

Företagens prisförväntningar förverkligas inte

Förtroendeenkäter bland företag i euroområdet visar att företagens prisutsikter försämras. Med andra ord kommer allt färre företag att höja priserna och allt fler kommer att sänka priserna. Företagens prisutsikter spelar en viktig roll i inflationsutsikten. När företagen höjer på priserna är det i grund och botten inflation.  

Det som konsumenterna köper säljs av företagen. En försämring av företagens prisutsikter, dvs. en minskning av prisökningstakten, är därför ett viktigt tecken på att inflationstrycket börjar lätta.

Stabila räntor stöder ekonomin

Enbart ett slut på räntehöjningarna hjälper ekonomin. Många som funderar på att låna, till exempel de som överväger att köpa en ny bostad, oroar sig över höjda räntor. När räntorna slutar att stiga, kommer modet att ansöka om lån öka. Den förstärkta ekonomiska aktiviteten kräver ingen betydande räntenedgång. Det räcker ofta med att oron över ränteuppgången minskar.

Lasse Corin lasse.corin(at)aktia.fi
Twitter: @lassecorin

 

Den nedåtgående trenden i klädpriserna, som varat i flera år, verkar ha tagit slut i Finland. De traditionella reaförsäljningarna i januari och på försommaren har också blivit sämre än tidigare år, åtminstone ur konsumentens synpunkt. Uppgifterna framgår av Statistikcentralens konsumentprisindex som mäter – förutom många produkter och tjänster – t.ex. utvecklingen av klädpriserna. 

Den långvariga prisnedgången har upphört

På årsnivå har förändringen av klädpriserna varit negativ i Finland under nästan hela perioden från 2013 till 2021. Det finns säkert flera orsaker till utvecklingen, men ökningen av näthandeln och den skärpta konkurrensen som den medfört är de mest iögonfallande. Finländarnas köpkraft har inte heller vuxit särskilt snabbt. Därför har tillväxten av efterfrågan varit fortsatt svag och konkurrensen förblivit hårdare. 

I slutet av år 2021 förändrades situationen och priserna började stiga. Prisstegringen har varat fram till nu, för i maj i år steg klädpriserna med 3,7 procent från motsvarande tidpunkt i fjol. Dyrare råvaror och flaskhalsar i ekonomin har för sin del bidragit till den stigande prisnivån. 

Mindre glädje för konsumenten från reaförsäljningar 

I konsumentprisindexet präglas den månatliga variationen i klädpriserna av ett intressant årligt fenomen, dvs. reakampanjer. Kampanjerna upprepas årligen efter julsäsongen i januari och på sommaren i form av ”mid-season”-kampanjer. Alla gillar rabatter men på senare tid har konsumenterna blivit besvikna.

År 2014 sjönk klädpriserna i januari med drygt 9 procent från föregående månad. Generellt sett var prisfallet i januari klart större då. De senaste tre åren (2021–23) har priserna på kläder sjunkit med cirka 2,5 procent i januari. Detta förklaras inte av att reorna delvis startar redan i december, eftersom prisförändringen i december har varit mycket liten under dessa år. Emellertid, ser man längre tillbaka till början av 2010-talet verkar julreorna nu börja tidigare. 

En annan stor reakampanj infaller i juni och juli, då shorts får ge vika för höstens mode. Reaperioden sträcker sig i två månader, vilket innebär att den varar klart längre än vid årsskiftet. Priserna sänks både i juni och juli. Även sommarrabatterna verkar mindre. I fjol sjönk klädpriserna med totalt 2,5 procent i juni och juli. År 2014 var nedgången mer än 10 procent.

Att priserna enligt statistiken nu sjunker mindre än tidigare år kan vara ett resultat av ett snävare utbud av reaprodukter eller lägre procentuella rabatter. Oavsett orsaken är reaförsäljningarna sämre ur konsumentens synvinkel.

Snabbmode lider – och det är bra

Då man talar om kläder är snabbmode ett ständigt uppkommande diskussionsämne. Livslängden på kläder är kort, så vi genererar mycket avfall. Förhoppningsvis kommer högre klädpriser att bromsa denna utveckling. Vi spenderar redan för mycket, så att rationalisera våra inköp är förmodligen på sin plats. Samtidigt blir försäljningen av begagnade kläder allt vanligare, vilket också är ett fenomen i rätt riktning ur miljösynpunkt. Förhoppningsvis kommer dessa fenomen att fortsätta att förstärkas.
 

 

Lasse Corin lasse.corin(at)aktia.fi
Twitter: @lassecorin