Räntemarknaden sätter just nu hård press på Frankrike. Skillnaden mellan räntan på franska och tyska statsobligationer, som återspeglar placerarnas syn på Frankrikes kreditrisk, har stigit till sin högsta nivå sedan åtminstone 1999. Om situationen eskalerar går det inte längre att sopa problemet under mattan. Uttryckt med bankkristerminologi är Frankrike "too big to fail", vilket innebär att det kaos som en insolvens skulle orsaka vore alldeles för omfattande för att landet skulle kunna lämnas åt sitt öde.

Frankrikes offentliga skuld störst i euroområdet

I slutet av förra året uppgick Frankrikes totala offentliga skuld till 3,5 biljoner eller 3 500 miljarder euro. Summan är den största i euroområdet. I förhållande till ekonomins storlek uppgick skulden till 116 procent av BNP, vilket är en av de högsta skuldkvoterna i euroområdet. Den offentliga sektorn uppvisade senast ett överskott år 1974. Sedan dess har Frankrike haft kroniska underskott. Som jämförelse uppgick Greklands offentliga skuld till drygt 330 miljarder euro före landets insolvens i början av 2010-talet.

Räntemarknaden bestraffar nu Frankrike framför allt för landets slapphänta finanspolitik. I skrivande stund är ränteskillnaden mot Tyskland 1,29 procentenheter, vilket också är den högsta i euroområdet. Ränteplacerarna betraktar alltså Frankrike som den största risken i euroområdet. En viktig iakttagelse är att ränteskillnaden mellan starka och svaga euroländer ökar. Detta är ett tecken på en sund riskprissättning. En lika viktig observation är att ränteskillnaden fortfarande är måttlig ur ett krisperspektiv: Som mest uppgick Greklands ränteskillnad mot Tyskland till över 30 procentenheter.

Endast centralbanken kan rädda krisdrabbat Frankrike

Grekland räddades till en början med hjälp av finansiering från andra länder. Frankrikes stora skuldsättning gör detta omöjligt. Trots att det i teorin vore möjligt för euroländerna att rädda Frankrike genom ömsesidiga skuldgarantier saknas det helt politiska förutsättningar för att genomföra en sådan lösning. Hur skulle politikerna i de enskilda euroländerna, till exempel i Finland, kunna motivera ett stöd till Frankrike när väljarna på hemmaplan redan bara erbjuds nedskärningar och skattehöjningar?

Efter den förra eurokrisen identifierades problemet, och Europeiska centralbanken (ECB) utrustades med ett verktyg för att hantera okontrollerade rörelser på skuldmarknaden. Systemet byggdes naturligtvis inte som en livlina för slösaktiga politiker. ECB:s verktygslåda är avsedd att säkerställa stabiliteten och funktionsförmågan i det finansiella systemet. När man beaktar Frankrikes situation, med kroniska underskott i de offentliga finanserna och exempelvis den nyligen återkallade pensionsreformen (pensionsåldern sänktes åter till 62 år), är det svårt att skylla Frankrikes problem på någon annan än Frankrike självt.

I bästa fall tvingar räntemarknaden de franska politikerna att fatta svåra beslut, det vill säga att genomföra nödvändiga anpassningsåtgärder. Åtminstone än så länge verkar en minskning av skuldsättningen inte stå högst i prioritet för de kommande presidentkandidaterna. 

Lasse Corin lasse.corin(a)aktia.fi 

Enligt Aktias nya ekonomiska prognos växer Finlands ekonomi bättre än väntat. Tillväxten stöds särskilt av export, investeringar och en starkare industri. Samtidigt syns de första tecknen på en vändning på arbetsmarknaden: Aktia bedömer att arbetslösheten kommer att börja minska och att antalet sysselsatta kommer att öka inom den närmaste framtiden.

Aktia räknar med att Finlands ekonomi kommer att växa med 2,1 procent år 2026, 1,8 procent år 2027 och med 1,5 procent år 2028. Trots återhämtningen i ekonomin har tillväxten varit ojämn, eftersom arbetsmarknaden fortfarande släpar efter den ekonomiska utvecklingen.

”I Finlands ekonomi ser vi nu en uppmuntrande och till och med överraskande utveckling. Tillväxten har stärkts, exporten utvecklas väl och de första tecknen på en bättre arbetsmarknad börjar synas. Sysselsättningen reagerar med fördröjning på konjunkturerna, men företagens ökade sysselsättningsavsikter tyder på att en bättre ekonomisk utveckling gradvis börjar synas också i antalet arbetstillfällen”, säger chefsekonom Lasse Corin.

Datacenter- och försvarsinvesteringar stöder tillväxten

Investeringar är centrala drivkrafter för tillväxt. I synnerhet datacenter har fått en framträdande roll, eftersom de för närvarande utgör den största enskilda investeringskategorin som ökar antalet bygglov i Finland. Också försvarsinvesteringarna och industrins växande kapacitetsbehov stöder tillväxten.

”För den ekonomiska tillväxten är naturligtvis viktigt att investeringarna inte begränsas till enskilda projekt, utan även stöder en bredare utveckling av industrin, infrastrukturen och produktiviteten”, påpekar Corin.

Konsumenterna skulle ha råd att konsumera mera

Hushållen är fortfarande försiktiga när det gäller konsumtion, men Aktia förväntar sig att tillväxten i den privata konsumtionen gradvis stärks i takt med att köpkraften förbättras och arbetsmarknaden utvecklas i positiv riktning. Konsumenternas sparkvot har varit fortsatt hög, vilket lämnar utrymme för en ökad konsumtion när förtroendet så småningom stärks.

”Med tanke på konsumtionen finns det fortfarande en betydande outnyttjad potential i Finlands ekonomi. Köpkraften har stärkts och hushållen har samlat på sig besparingar, men osäkerheten har hållit konsumenterna försiktiga. En starkare arbetsmarknad kan snabbt synas också i en ökad konsumtionsvilja och samtidigt stödja den ekonomiska tillväxten i större utsträckning”, förutspår Lasse Corin.

Produktivitet och artificiell intelligens är avgörande för tillväxt på lång sikt

Enligt Aktia är ett av de mest intressanta fenomenen i Finlands ekonomi att produktiviteten stärks. Med tanke på Finlands tillväxt på lång sikt är detta särskilt viktigt, eftersom  befolkningstillväxten, som generellt är en viktig drivkraft för ekonomisk tillväxt, är den långsammaste bland de nordiska länderna. För produktivitetstillväxten kan investeringar, digitalisering och en bredare användning av artificiell intelligens inom både företagen och den offentliga sektorn få en nyckelroll.

”Frågan om Finlands långsiktiga tillväxt är framför allt en produktivitetsfråga. Investeringar som datacenter skapar en grund för en ekonomisk förnyelse, men nästa stora möjlighet gäller artificiell intelligens. Om man vågar utnyttja de produktivitetsfördelar som artificiell intelligens medför i stor utsträckning både i privata företag och inom den offentliga sektorn, kan konsekvenserna bli betydande både för företagens konkurrenskraft och för hela samhällsekonomins tillväxt”, säger Corin.

Läs prognosen här. 

I september reste Aktias Emerging Market Debt-team med en grupp kunder till Kazakstan och Uzbekistan. Resan stärkte investeringsteserna, fördjupade förståelsen för de lokala förhållandena och synliggjorde för kunderna det arbete som Aktias placeringsbeslut grundar sig på.

Frontier-marknaderna kan inte förstås bara genom att läsa rapporter. För Aktias EMD-team innebär kännedom om marknaden resor till målländerna, möten och otaliga frågor.

”Vi vill inte basera besluten på analyser som andra sammanställt. Vi vill själva verifiera våra investeringsteser, träffa människor och förstå vad som faktiskt händer på marknaden”, säger Henrik Paldynski, som leder Aktias Emerging Market Debt-team.

Kazakstan och Uzbekistan är unga stater vars institutioner och marknader befinner sig i början av sin utvecklingscykel. Enligt Paldynski förstår båda behovet av att expandera tillväxtbasen bortom råvaror. Det är just tillväxtpotentialen som gör dem intressanta för frontier-placerare, men det gäller också att förhålla sig realistiskt till riskerna.

”Det finns ett skäl till att tillväxtmarknader är just tillväxtmarknader. För placeraren är det viktigt att identifiera riskerna, att få en tillräcklig kompensation för dem och att landet utvecklas i rätt riktning”, säger Paldynski.

På plats hör man det som inte skrivs i rapporterna

Under sin resa träffade Paldynski och hans team bland annat representanter för centralbanken, finansministeriet, lokala banker, utvecklingsfinansiärer, ambassader och lokala placerare. Syftet med samtalen var inte att få ett färdigt svar, utan att skapa en så sanningsenlig helhetsbild som möjligt.

”Alla som vi träffade har sina egna perspektiv och sin egen agenda. Vi ställer samma frågor till olika människor och säkerställer på så sätt att berättelsen är konsekvent”, säger Paldynski.

Frontier-marknaden är inte lika effektiv och transparent som den utvecklade marknaden, och offentlig information finns inte alltid tillgänglig. I samtalen understryks nyanser som inte finns i de officiella rapporterna. Enligt Paldynski stärker vissa iakttagelser teamets synpunkter, medan andra ger anledning att omvärdera uppfattningarna.

”I Uzbekistan fick vi en bekräftelse på att landet har fortsatt reformerna och hållit skuldsättningen under kontroll. Samtalen i Kazakstan visade att inflationen kanske inte avtar lika snabbt som man väntat på marknaden.”

Iakttagelserna från resan blir inte lösryckta souvenirer, utan kommer att införas i teamets analyser, riskhantering och i portföljens beslutsprocess.

”När den kvalitativa informationen kombineras med en numerisk analys och en lång erfarenhet av denna marknad stärker den i bästa fall investeringstesen”, sammanfattar Paldynski.

Besök i målländerna är kärnan i portföljförvaltningen

Resorna tydliggör vad frontier-portföljförvaltning i slutändan handlar om: val av placeringsobjekt, lärande och förståelse för marknaden. De är alltså due diligence när det är som mest äkta.

”Inlärningskurvan är till en början mycket brant. I bästa fall kan man till och med bli förtjust i landet, även om det naturligtvis inte får påverka placeringsbesluten”, säger Paldynski.

Ett av de mest minnesvärda ögonblicken på resan var besöket hos Kazakstans centralbank. En av värdarna konstaterade att Aktia var den första kapitalförvaltaren som hade kommit för att träffa dem på plats på egen hand, utanför de globala investeringsbankernas besök. Det vittnar om en liten men viktig sak: ett genuint intresse.

”På dessa marknader bygger placerandet i slutändan på förtroende, men förtroende uppstår inte på distans. Det skapas genom att vi är närvarande, knyter lokala kontakter och återvänder till samma länder igen”, poängterar Paldynski.

Placeringsprocessen konkretiserades för kunderna

I resan deltog inhemska och tyska institutionella placerare som på nära håll fick följa hur teamet bygger upp sin syn på frontier-marknaden och också själva ställa frågor.

”Kunderna såg en sida av processen som de tidigare bara har hört talas om. När vi sitter tillsammans vid samma möten, lyssnar på samtalen och ställer frågor, ökar förståelsen för produkterna och det arbete som ligger bakom dem”, säger en av Aktias värdar, Client Executive Erik Ingman.

Ingman representerar Aktias internationella försäljning och träffar regelbundet bankens institutionella kunder. Enligt honom är det viktigt för Aktias kapitalförvaltning att kunna erbjuda individuell service som de stora kapitalförvaltarhusen inte alltid kan tillhandahålla. Institutionella placerare uppskattar ett nära samarbete och möjligheten att fördjupa sin förståelse även för mindre vanliga placeringsobjekt.

”Det är mycket lättare att diskutera denna marknad med kunderna när man själv har varit på plats. Erfarenheten hjälper oss att förklara vår placeringsprocess på ett trovärdigt sätt och besvara frågor konkret”, betonar Ingman.

Vill du läsa mer om EMD-teamets resa till Centralasien?

Läs reseberättelsen här.

På bild från vänster: Aktias Senior Client executive Antti Rikka, Emerging Market Debt -teamets ledare Henrik Paldynski, Client Executive Erik Ingman och Veritas portföljförvaltare Petri Kallio, som också deltog i resan. 

Artificiell intelligens erbjuder enorma möjligheter för finanssektorn. För att den ska kunna utnyttjas på ett ansvarsfullt sätt krävs dock mer än bara ny teknik. På Aktia styrs användningen av artificiell intelligens av en systematisk hanteringsmodell som syftar till att möjliggöra innovationer på ett säkert, transparent och långsiktigt sätt.

När artificiell intelligens blir vanligare måste organisationer kunna hantera Ai-relaterade risker lika systematiskt som möjligheterna. AI Governance, dvs. hantering av AI, är nu viktigare än någonsin.

Allt kretsar kring förtroende

Inom finanssektorn kretsar all verksamhet kring förtroende. Kunder, placerare och andra intressentgrupper måste kunna lita på att deras uppgifter och tillgångar hanteras på ett ansvarsfullt sätt. Samma sak gäller också artificiell intelligens. Den måste utnyttjas på ett säkert, ansvarsfullt och förtroendeingivande sätt. 

"På Aktia betyder ansvarsfull AI att vi vet var artificiell intelligens används, vem som ansvarar för den och hur riskerna med den hanteras. Därför har vi en modell för hantering av artificiell intelligens som hjälper oss att identifiera och hantera Ai-relaterade risker på ett systematiskt och enhetligt sätt", säger Aktias dataförvaltningsdirektör Oskari Kurki.

Aktias AI-hanteringsmodell baserar sig både på bolagets eget mål för ansvarsfull artificiell intelligens och på EU:s AI-akt som antogs 2024 och som syftar till att främja användningen av tillförlitlig AI i Europa. 

En stark grund möjliggör skalning

På Aktia tillämpas AI-hanteringsmodellen av ett organisationsövergripande AI Management Team, som med medlemmar från alla affärsverksamheter, riskfunktioner och andra centrala funktioner. Teamet säkerställer att AI utnyttjas på ett affärsorienterat, kontrollerat och ansvarsfullt sätt och att detta stöder de strategiska tillväxtmålen.

”Hanteringsmodellen medför tydliga spelregler och ansvarsområden för användningen av AI. När grunden är i ordning kan AI utnyttjas i större utsträckning, snabbare och säkrare. En god hanteringsmodell bromsar inte upp innovationen, utan möjliggör den”, fortsätter Kurki.

Aktias AI-hanteringsmodell har utvecklats i samarbete med konsultbolaget Ernst & Young.

”Aktias AI-resa är ett bra exempel på hur man tar fram en stark grund för användningen av artificiell intelligens med stöd av företagets egna värderingar, affärsverksamhet samt centrala branschstandarder och regleringen. EU:s modell för ansvarsfull AI har anpassats till Aktias behov med hjälp av EY:s lokala specialister, tillsammans med Aktia”, säger Petri Vuorinen, partner på EY.

Enligt Oskari Kurki innebär nästa fas av artificiell intelligens inte nödvändigtvis mer, utan snarare mer ansvarsfull AI.

”Vårt mål är inte enbart att utnyttja artificiell intelligens. Vi vill göra det på ett sätt som förtjänar kundernas, personalens och intressentgruppernas förtroende även i framtiden.”