Chefsekonomens blogg: Skuldsättningen är inte den största utmaningen för kommunfullmäktige

I kommunalvalet som avslutades nyligen fick 293 kommuner på det finländska fastlandet nya fullmäktige. Efter valet och valtalen börjar vardagen för fullmäktigeledamöterna. Pratet om att avbryta tillväxten i skuldsättningen börjar ta fart men de problem som många kommuner tampas med går inte att lösa endast med ekonomisk politik. Med andra ord behövs mer omfattande förändringar utöver skattehöjningar eller nedskärning av utgifter.

Låg nativitet är en kronisk utmaning för många kommuner

Utmaningen som flera kommuner har är nativiteten som minskar. Denna situation skulle till och med kunna kallas för babysvinn. Enligt Statistikcentralen var nativiteten i fjol lägre än mortaliteten i över 80 % av kommunerna. En jämförelse under en längre tid skapar en ännu mer oroväckande bild av situationen. I varannan kommun på det finländska fastlandet har det fötts färre människor än det dött under varje år de sista tio åren.

Flyttningsförlusten driver på befolkningsförändringen

Samtidigt som antalet födda har sjunkit tampas otaliga kommuner med kronisk flyttningsförlust. Ungefär 200 kommuner lider årligen av flyttningsförlust och i var fjärde kommun har antalet bortflyttade överskridit antalet personer som flyttat tillbaka under varje år de senaste tio åren.

Nativiteten och flyttningsförlusten skapar delning mellan kommunerna

Befolkningstillväxten i Finland har saktat av i sin helhet. I fråga om befolkningstillväxten finns det tydliga vinnare och förlorare på kommunfältet. I 225 av kommunerna på det finländska fastlandet är befolkningsmängden mindre år 2020 än tio år innan. Den ekonomiska aktiviteten och hållbarheten av den kommunala ekonomin korrelerar väl med befolkningsutvecklingen. På grund av detta har utvecklingen i flera kommuner varit ohållbar redan länge.

Kommunfältet i brytning redan från 1940-talet

I Finland, inklusive Åland, fanns det ännu på 1940-talet över 600 kommuner. Från dessa tider har antalet halverats och samma utveckling kommer antagligen att fortsätta. Det har skett kontinuerliga ändringar på kommunkartan i mer än 80 år. I den största kommunen, alltså Helsingfors, var antalet invånare över 650 000 medan den minsta kommunen Luhanka hade ett invånarantal på 699. Allt som allt fanns det 197 kommuner med under 10 000 invånare på det finländska fastlandet.

Den kommande reformen av social- och hälsovården har motiverats med effektivitetsvinsten i produktionen av social- och hälsovårdstjänster som bredare axlar medför. Bara vi når mål i fråga om denna reform finns det skäl att fortsätta tankearbetet och fundera över i vilka andra kommunala tjänster man kunde dra nytta av bredare axlar.

Lasse Corin lasse.corin(at)aktia.fi
Twitter: @lassecorin