Chefsekonomens blogg: Den finländska aktieplaceraren vaknar när marknaden dyker

Är de finländska aktieplacerarna regelbundna sparare eller spekulanter som fiskar efter de bästa köpmöjligheterna när börsen har fallit? Statistiken visar att finländarna inte sparar regelbundet i aktier, men är ivriga att köpa efter ett kraftigt börsras. Vilken är då den förnuftigaste strategin när man placerar i aktier?

Köp regelbundet eller när marknaden dyker

Det traditionella placeringsrådet lyder: det lönar sig att köpa aktier regelbundet. Köp av börsaktier borde fördelas jämnt tidsmässigt, till exempel månatligen. På så sätt köper placeraren automatiskt aktier när börskurserna stiger, sjunker, är dyra eller billiga. Om finländarna följde denna anvisning till punkt och pricka, borde hushållens nettoanskaffningar av aktier förbli jämnt positiva oberoende av utvecklingen på börsen. Jag försöker själv följa det här rådet.

Ett annat, lika traditionellt placeringsråd är att man ska köpa aktier när aktiepriserna har sjunkit. Köp alltså när alla andra är rädda. Rådet är helt riktigt, eftersom de bästa placeringarna har gjorts efter börsras. Detta kallas för marknadstiming, aktier köps alltså efter att deras pris har sjunkit. Om alla följde denna anvisning, borde hushållens nettoanskaffningar av aktier vara kraftigt positiva precis efter perioder av nedgång på börsen. Men, det är  omöjligt att systematiskt fastställa rätt köptidpunkt.

Statistiken tyder inte på regelbundet sparande

När man kastar ett öga på statistiken ser det ut som om de finländska hushållen följer den andra regeln bättre än den första. Vid en titt på hur hushållen placerar i börsnoterade aktier står det klart att idén om regelbundet sparande inte har omsatts i praktiken. Nettoköpen av aktier per kvartal varierar kraftigt under en tidsserie som sträcker sig tillbaka till år 2000. Vid regelbundet sparande skulle köptakten vara jämn varje kvartal.

Däremot kan man se en liten antydan om marknadstiming, alltså att aktieköpen koncentreras till tidpunkter då börsen har sjunkit kraftigt. Till exempel efter börskraschen till följd av finanskrisen 2008 var hushållens nettoanskaffningar av aktier positiva nio kvartal i rad. Också under coronakrisen och den pågående priskrisen har de finländska hushållen varit klart köpvilliga.

I detta skede lönar det sig att notera att de data som presenterats endast omfattar direkta placeringar i börsaktier. Många finländare sparar i aktier också via fonder, vilket alltså inte syns i denna statistik.

Att behålla aktierna ger bäst avkastning

I dagligt tal är det lätt hänt att aktieavkastning reduceras till enbart den avkastning som hänför sig till förändringar i aktiepriserna, dvs. värdeökningen. Visserligen är även det avkastning, men med tanke på totalavkastningen är utdelning en viktigare källa till avkastning än prisförändringen för aktieplacerare. Sedan 1996 hänför sig cirka 70 procent av den totala avkastningen från det viktbegränsade aktieindexet OMX Helsinki Capped till utdelning och resten till prisförändringar.

Summa summarum: Att ständigt köpa och sälja aktier kan lätt leda till att utdelningarnas andel av den totala avkastningen inte når upp till den nivå som vi historiskt sett är vana vid. Och eftersom det är omöjligt att systematiskt finna bästa möjliga köptidpunkt, finns det en stor risk för att aktiernas inköps- och försäljningspriser är ofördelaktiga. Detta försämrar avkastningen för aktiespekulanter jämfört med personer som sparar regelbundet.

Lasse Corin lasse.corin(at)aktia.fi
Twitter: @lassecorin