Chefekonomens blogg: Sveriges trumf i pandemin är den starka ekonomin, inte coronastrategin

Ländernas approach till coronarestriktionerna var betydligt olika, och på våren antog man att Sveriges ekonomi skulle dra nytt av detta. Finland stängde Nyland, medan svenskarna njöt av vårsolen på terrasserna. I vårt västra grannland hölls caféer och restauranger öppna och människorna träffade varandra. I Finland åt man hemma och hämtmat då och då. I Sverige ökade antalet coronafall tydligt snabbare än i Finland och landet ligger fortfarande klart före oss: den 12 oktober hade Sverige redan över 98 000 registrerade sjukdomsfall, medan vi hade cirka 12 000 registrerade fall.

Sveriges ekonomi dök på våren trots den avvikande coronastrategin

På våren visade tillväxtsiffrorna för bruttonationalprodukten att Sveriges ekonomi hade sjunkit med 8,3 procent under årets andra kvartal. Samtidigt rasade Finlands ekonomi med endast 4,4 procent. Vi var bättre men bara tillfälligt. Den djupare dykningen av ekonomin i Sverige förklaras till stor del med nedförsbacken i Sveriges bilindustri på våren när både Scania och Volvo stängde sina fabriker. Bilfabriken i Nystad led lika mycket, men den utgör en mycket mindre andel av Finlands totala export än Scania och Volvo i grannlandet.

Man kunde ha förväntat sig att den avvikande coronastrategin inverkar positivt på den privata konsumtionen. Så blev det dock inte. I Sverige minskade konsumtionen under årets andra kvartal till och med något mer än i Finland, med 7,6 procent. Detta torde tala om att situationen med corona påverkar konsumenternas beteende mer än de restriktioner som myndigheterna ställer. Corona skrämmer människor oberoende av om man får sin morgonlatte på granncafét eller inte.

Den konkurrenskraftiga exportsektorn och den starka offentliga ekonomin lyfter Sverige ur coronakrisen

Även om våren var dyster i Sverige verkar en vändning mot det bättre redan ha skett inom industrin. Industrins orderingång har ökat på månadsnivå de senaste fyra månaderna, och speciellt order inom bilindustrin som led på våren ökar med fart. Hos oss har man sett först de första försiktiga tecknen på en vändning. Ökningen i orderingången stöder exportsektorn och arbetsmarknaden i Sverige.

Vändningen i orderingången visar att Sveriges exportsektor är konkurrenskraftigare. Sveriges handelsbalans har legat stadigt på plus de senaste tio åren. I Finland har den varit på båda sidorna om noll. Det land vars exportsektor är konkurrenskraftigare drar mer nytta av tillväxten i världsekonomin. Sverige går med i denna tävling i främsta linjen medan Finland står längre bak – även om vår ekonomi i ljuset av siffrorna har drabbats mindre av corona.

Den exceptionellt starka offentliga sektorn står bakom den starka exportsektorn. Enligt den nuvarande prognosen har den offentliga sektorns (kommunerna och staten) budgetunderskott i Sverige tagits in redan år 2023, tack vare den höga sysselsättningsgraden och den måttliga ekonomiska politiken. Jag har ännu inte sett en prognos som skulle sträcka sig så långt att den offentliga sektorn i Finland enligt den skulle visa överskott. De svenska skattebetalarna kan förvänta sig klart lindrigare balanseringsåtgärder inom ekonomin.

Sveriges ekonomi led tillfälligt mer än Finland i coronakrisen. Som helhet var den svenska ekonomin dock klart starkare än Finlands ekonomi före pandemin.

Detta är ett faktum som Sveriges coronastrategi inte påverkar. Starkare konkurrenskraft ger bättre förutsättningar för att vara framgångsrik i den globala ekonomiska tävlingen. Precis som före corona.

Lasse Corin lasse.corin(at)aktia.fi
Twitter: @lassecorin