Inflationstoppen börjar vara bakom oss: slutet på Europeiska centralbankens räntehöjningar hägrar

Europeiska centralbanken förväntas höja sin styrränta vid sitt möte den 27.7.2023. Centralbanken anser att prisökningarna, dvs. inflationen, fortfarande är för snabba. En lättnad kan vara att vänta, eftersom många indikatorer talar för en mer varaktig minskning av inflationen.

Det värsta inflationstrycket börjar vara bakom oss

ECB:s uppgift är att hålla inflationen i euroområdet på omkring 2 procent på medellång sikt. Inflationen i euroområdet var i juni 5,5 procent vilket är klart över målsättningen. Om vi däremot ser på prisökningstakten under 2023 visar det sig att den totala inflationen ligger på samma nivå som 2018 och 2019 och att den underliggande inflationen (med undantag av energi och livsmedel) minskar betydligt.

Lättnaden i pristrycket syns också tydligt i producentpriserna. Producentprisindexet mäter delvis priserna på samma produkter som konsumentprisindexet, men först när produkterna lämnar fabriken (producenten).

En stor del av räntehöjningarnas konsekvenser har ännu inte realiserats

ECB började med räntehöjningarna i juli i fjol. Efter det har styrräntan stigit från 0,0 procent till 4,0 procent. Förändringen av styrräntan har historiskt sett aldrig varit så här snabb. Det här ger ECB en tilläggsutmaning.

Ränteuppgången bromsar inflationen med fördröjning. Endast en liten del av de räntehöjningar som redan har gjorts har vi sett effekten av. Så även om räntorna inte fortsätter höjas har ECB redan gjort dämpande räntehöjningar vars effekt vi ser först längre fram.   

Recessionen i bankfinansieringen försvagar ekonomin

Ränteuppgången har som väntat drabbat bankfinansieringen. Bankfinansieringens transaktioner (skillnaden mellan låneuttag och amorteringar) har sjunkit inom euroområdet i närheten av noll. Ändringen har varit betydande eftersom transaktionernas värde på månatlig nivå ännu i somras var över 70 miljarder på plus.

Avmattningen i bankernas kreditgivning minskar på bostadsaffärer, investeringar och konsumtionen. Det har alltså en negativ inverkan på den ekonomiska aktiviteten och därmed minskar det på pristrycket. Utlåningens tillbakagång förutspår alltså att inflationen kommer att sakta ner.

Företagens prisförväntningar förverkligas inte

Förtroendeenkäter bland företag i euroområdet visar att företagens prisutsikter försämras. Med andra ord kommer allt färre företag att höja priserna och allt fler kommer att sänka priserna. Företagens prisutsikter spelar en viktig roll i inflationsutsikten. När företagen höjer på priserna är det i grund och botten inflation.  

Det som konsumenterna köper säljs av företagen. En försämring av företagens prisutsikter, dvs. en minskning av prisökningstakten, är därför ett viktigt tecken på att inflationstrycket börjar lätta.

Stabila räntor stöder ekonomin

Enbart ett slut på räntehöjningarna hjälper ekonomin. Många som funderar på att låna, till exempel de som överväger att köpa en ny bostad, oroar sig över höjda räntor. När räntorna slutar att stiga, kommer modet att ansöka om lån öka. Den förstärkta ekonomiska aktiviteten kräver ingen betydande räntenedgång. Det räcker ofta med att oron över ränteuppgången minskar.

Lasse Corin lasse.corin(at)aktia.fi
Twitter: @lassecorin